Vindrickarnas högborg.
Efter att ha spenderat större delen av förra veckan i en bil tillsammans med en av vinvärldens nya rockstjärnor, Julien Barrot, så har mängder av information lagrats i hjärnbalken och mycket har klarnat när det gäller den fantastiska vinregionen som heter Chateauneuf-du-Pape.
Men den allra största insikten är nog ändå, förutsatt att man gillar Grenache, att Chateauneuf-du-Pape är en region för oss som föredrar att DRICKA vin, framför att stoppa in det i någon källare, hoppas på värdestegring och därefter sälja med vinst. För om man hoppas tjäna en hacka på sina viner så bör man vända sig till ett annat område. De flesta auktionsfirmor handlar knappt ens med vinerna och prisstegringen är tämligen svag jämfört med högklassig Bourgogne och Bordeaux. Tack och lov för det och snälla låt det få fortsätta vara så!
Det finns knappt någonstans kvar i vinvärlden där man kan dricka allra högsta topp-toppklass för under 500 spänn. Det finns naturligtvis många specialcuvéer som dragit iväg i pris men det som händer nu i Chateauneuf är helt magiskt! Området fullkomligen väller över av fantastisk terroir fullproppad med uråldriga rankor, detta är unikt och det har den unga generationen insett. Med andra ord: Det kommer att bli tufft för de stora negocianterna att i framtiden hitta bra material till sina viner…
Chateauneuf är verkligen speciellt; när det är frost i Södra Rhonedalen så är det frostfritt i Chateauneuf. När det är dimma i södra Rhondalen så är det klart i Chateauneuf. När det haglar i södra Rhonedalen så duggar det i Chateauneuf. Det kan låta otroligt, men det är verkligen så. Områdets läge i förhållande till Rhonefloden och höjden över havet gör att klimatet är exeptionellt. Dessutom blåser Mistralen med precis rätt styrka, inte för hårt - inte för svagt, stora delar av året så röta i druvorna är något som knappt existerar.
I Skandinavien dricker vi mycket Rhone och det ska vi vara stolta över. Det innebär nämligen att vi hajjar att vin handlar mer om upplevelse än prestige. Vi får hoppas att övriga världen inte plötsligt kommer på vår hemlighet och på så sätt startar en kraftig prisökning. Men jag tror vi kan vara lugna, nästan alla producenter i Chateauneuf-du-Pape är bönder med djupa rötter i myllan och med en lång tradition bakom sig. När bankföretag från Luxemburg börjar köpa upp domäner i området, då kan vi börja oroa oss. De flesta odlarna skulle dock hellre ta gift än låta det ske, som tur är.
