Bristly

Det blev även en trevlig middag i köket hos paret Karine och Jean-Marc Diffonty (Cuvée du Vatican) under vår vistelse i Chateauneuf-du-Pape. Jag hyser stor beundran för Jean-Marc, han är en otroligt klipsk och ödmjuk man som håller sig i bakgrunden och låter sina viner tala. Vi pratade vin hela kvällen, och mycket av det handlade om situationen i Södra Rhone där det finns en riktig “Grand Cru” (Chateauneuf-du-Pape) och en hel drös med andra byar och appellationer som avundsjukt ser vilka priser CdP säljs för och inget annat önskar än att deras egen by ska åtnjuta samma status. Det verkar som att det är ett mycket laddat ämne i dalen och något som är föremål för många intriger och heta diskussioner.

Karine älskar att laga mat och hon gör det bra, det har mina tidigare erfarenheter visat. Ikväll var inget undantag. Vi började kvällen med Cuvée du Vatican Côtes du Rhone Villages 2007, packat med kirshig Grenachefrukt, bra bett och längd. Alltså denna 2007. Det verkar inte ha varit möjligt att misslyckas. Det här vinet kostar under hundralappen.

Sedan gick vi in på Cuvée du Vatican Réserve Sixtine Blanc 2007 som serverades till hemmagjorda, gratinerade Ravioli fyllda med blåmögelost. Jean-Marc säger att 2007 Sixtine Blanc är det bästa vita han gjort, massor av citrus och tropisk frukt i doften medan smaken är kraftig med bra längd och fräschör. Det är kanske inte ett vin som ersätter en Riesling från Nahe, men om man vill ha en ersättare för kraftig Chassagne-Montrachet eller en amerikansk Chardonnay, så är det perfekt.

Därefter blev det stuvat lamm med örter och till det Cuvée du Vatican Réserve Sixtine 2006. Otroligt vad drickvänligt det här vinet är redan nu. Eken har integrerats fint under det gångna året och vinet bjuder på en massa hedonistisk charm och slösande Grenache-frukt, yummie!

Till den galet överdrivna ostbrickan med 15-16 ostar så hade Jean-Marc öppnat Cuvée du Vatican Chateauneuf-du-Pape 1969. Det här är intressant, för många hävdar att Chateauneuf inte lagras väl så länge. Till och med Parker har sagt att drickföntret för en bra Chateauneuf sällan sträcker sig längre än 20-25 år. Det här vinet är 40 år och doften som sprider sig i rummet när glaset fylls är otrolig - fylld av all världens blommor, tryffel, choklad och gammal jordgubbsylt. Smaken är mycket frisk med en väldigt vital frukkärna. Och det häftigaste - vinet dör inte i glaset! Det växer under 1,5 timme hela tiden och visar inga tecken på att  vika ned sig. Otroligt! Tydligen kan man hitta mängder av vällagrad gammal Chateauneuf på auktioner i främst Belgien och Holland, och de kostar INGENTING!

Jean-Marc berättar att ambitionen hos Cuvée du Vatican alltid har varit att producera viner med långt liv, så även idag. Han säger att det är anledningen till att de jobbar med barriquer, inte för att få en massa vaniljkaraktär utan för att öka vinets livslängd.

Vi befinner oss i södra Rhone för att besöka producenter och gå på mässan Découvertes en vallé du Rhone. Det är en samling av mässor som pågår under hela veckan i på olika platser i Rhone, men idag är det Chateauneuf-du-Pape som står på programmet och följaktligen äger mässan rum i Avignon och det makalösa “Palais du Papes”. Man kan konstatera att den katolska kyrkan inte sparat på krutet när de fått för sig att starta byggprojekt under årens lopp.

Efter 8 timmars provande kan följande konstateras: 2007 är en fantastisk årgång i Chateauneuf-du-Pape (och i övriga Södra Rhone). Det är i princip omöjligt att hitta några dåliga viner i salen och vill man generalisera kvaliteten så kan man säga att 2007 kännetecknas av mycket hög fenolisk mognad, mycket höga sockerhalter, mycket hög syra samt mycket aromatiska viner. Mycket av allt helt enkelt. När man provar 2006 och 2007 bredvid varandra så framstår 2007 som betydligt friskare, både i doft och smak, men samtidigt mer koncentrerade och yppiga.

För att sprida lite avundsjuka bland alla er  Chateauneuf-diggare som inte fick vara här idag så vill jag lista några av vinerna vi provade, som vi tycker stack ut extra mycket:

Domaine de la Vielle Julienne - CdP Réservé 2006
Domaine de la Vielle Julienne - CdP 2007
Pierre Usseglio - CdP Cuvée Mon Aiuel 2007
Pierre Usseglio - CdP Réserve des Deux Frères 2007
Domaine la Barroche - CdP Fiancée 2007
Domaine la Barroche - CdP Pure 2007
Domaine du Marcoux - CdP 2007
Domaine du Marcoux - CdP Vielles Vignes 2007
Domaine Charvin - CdP 2007
Roger Sabon - CdP le Segret de Roger Sabon 2007
Domaine de Cristia - CdP Vielles Vignes 2007
Cuvée du Vatican - CdP Réserve Sixtine 2007
Domaine la Janasse -CdR Terre d’Argile 2007
Domaine la Janasse - CdP Chaupin 2007
Domaine la Janasse - CdP Vielles Vignes 2007
Domaine du Pegau - CdP Cuvée Laurence 2005
Clos Saint Jean - CdP 2007
Clos Saint Jean - CdP la Combe de Fous 2007
Clos Saint Jean - CdP Deus ex Machina 2007
Clos du Caillou - CdR Réserve 2007
Clos du Caillou - CdP Réserve 2007

Det var några av de viner som fick stora utropstecken i mitt block, men det var MYCKET mer som var bra. Det var egentligen inte något som var dåligt överhuvudtaget.

Efter provningen åt vi middag på Christian Etienne i Avignon tillsammans med Julien Barrot från Domaine la Barroche,  Francois och Marie Giraud från Domaine Giraud (en annan up-and-coming-superstar i CdP med gamla stockar och tokhöga Parker-points), Harry Karis och hans son Phil Karis (som tillsammans arbetar på boken “The Chateauneuf-du-Pape Wine Book http://www.cdpwinebook.com/) och några andra importörer.

Från höger: Julien Barrot, Cedric från Erik Sörensen vin i Danmark, Marie Giraud, namnlösa Belgiska importörer.

Middagen bestod av en sjurättersmeny av riktigt hög klass och vinerna som dracks gick inte av för hackor. Till saken hör att bröderna från Domaine Pierre Usseglio, med stort sällskap, satt vid bordet bredvid så flaskorna hoppade fram och tillbaka mellan borden. Vi drack i allafall:

Laurent Perrier Brut 1999

Domaine Giraud CdP les Gallimardes Blanc 2007 (Trevlig, ovanligt fräsch vit Chateauneuf. Typisk för vita 07:or)

Domaine Giraud CdP les Grenaches de Pierre 2006 (ett otroligt hedonistiskt vin, grymt grymt grymt bra! 100% Grenache från 100-åriga stockar, från de sandiga jordarna i norra delen av appellationen, precis som nästa vin)

Domaine la Barroche CdP Pure 2005 från magnum (Det här vinet har jag följt sedan det var nybuteljerat, och det är inne i en otillgänglig fas nu. Jag hyser inga som helst tvivel om att det här vinet har minst 30 år framför sig, kanske betydligt mer än så. Alla ni som har flaskor kvar, låt dem ligga! Även med lång dekantering i dagsläget så kommer inte vinet i närheten av sin potential. Det är ett potent kraftpaket utan dess like.)

Bosquet des Papes CdP Chante les Merles 1999 från Magnum (mycket fint vin med begynnande mognad)

Pierre Usseglio CdP 2007

Domaine la Barroche CdP Pure 2004 (Underbar! Jag älskar det här vinet!)

Domaine Usseglio CdP Réserve des Deux Frères 2007 (galet koncentrerat, hedonistisk, mångfacetterat och komplext. Mycket imponerande)

Domaine la Barroche CdP Fiancée 2004 (serverades blint och jag blev helt paff, det här har varit ett lurigt vin som behöver en bra dag för att skina, idag var det en sådan. Julien menar att vinet framför allt behöver lång dekantering, helst ett dygn i förväg. Mycket bra.)

Domaine Giraud CdP Les Gallimardes 2000 (inte helt kul, ett vin på väg utför eller i en konstig fas)

Pierre Usseglio CdP Cuvée Mon Aïuel 2007 (galet bra)

Ursäkta korta anteckningar, men uppmärksamheten riktades mycket mot den charmiga Harry Karis som spenderat de senaste åren med att samla in historier om Chateauneuf-du-Pape och gladeligen delade med sig. Julien Barrot var som vanligt roliga farbrorn och man vet aldrig riktigt om han menar allvar eller skämtar, underhållande är han utan tvekan!

Från vänster: Gunnar Westling, Harry Karis, Phil Karis, Francois Giraud, Belgisk importör med okänt namn.